7 i topp de dummaste jag har sett på TV den här hösten

När jag precis hade flyttat hemifrån tittade jag mycket på tv. Det var mest för sällskapets skull för det var lite problematiskt att leva själv när man var van vid att ha folk runtomkring sig jämt. Men nu blir det hursomhelst inte särskilt mycket tv-tittande och när jag väl slagit på tv:n förstår jag varför det ibland kallas för "dumburken". Jag har skrattat ihjäl mig åt alla möjliga människor och fenomen den här hösten. Jag har en teori om att när man plöjer tung kurslitteratur (vilket är något jag borde göra nu i skrivandes stund) så är man ganska lättroad efter ett tag. Hursomhelst, här kommer listan över det dummaste och många gånger det roligaste jag har sett på TV den här hösten. Jag börjar nedifrån för att öka spänningen...

7. Lyxfällan. Detta program får mig att alltid tänka att människor kommer aldrig sluta att förvåna. Priset för det här programmet tror jag tas av killen som M-ass berättade om. Han ville inte att hans vänner skulle få reda på att han tog sms-lån. Nämen då går vi med i ett tv-program. Toppen!

6. Stockholm-Arlanda. VIP-koordinaten är inte smart. Men jag har inte sett mycket på det här programmet, jag har tittat en gång för att Norwegian är med. Men det dumma med det här programmet är program idén. Det är ju så fruktansvärt tråkigt. Ingenting händer. Programmet är dumt och dåligt.

5. Days of our lives. En klassiker. Det finns nog inget program som är så omodernt. Och det finns nog inget 5rogram där det inte finns en enda människa som inte resonerar förnuftigt, intelligent och moget. Men det roar, gud vad det roar!

4. Färjan. Alla dessa idioter på en och samma plats. Det blir en skrattfest utan dess like. Det enda som höjer nivån är ju Håkan...Han är ju en tänkare, han är ju fan det.

3. Grannfejden. Människor har för lite liv. Det farscinerar mig något så oerhört. Alla dessa människor som lägger ner massor med tid på...skit.

2. Hollywoodfruarna och i första hand Maria Montisami eller vad människan nu heter. Jag tror ingen kvinna blivit citerad så mycket i min familj som hon. Jesus, vad hon roar! "Toppen" "Jag har såån tur ibland" "Jag skulle vilja vara gäst hemma hos mig" "Jag ska aldrig mer snacka skit om någon........som lämnar mitt hus". Oerhört roande.

1. Ullared. Detta nya program som jag råkade se för att tv:n var på. Alla dessa puckon, denna svenskhet. Det är äckligt och det är roande. Poor people buy stuff, så enkelt är det. Denna hysteri och denna... obildade miljö. "Jävla fruntimmers resa...det är ju kärringen som vill hit". Att filma när människor lägger 12 000 på skräp är inget jag tänker titta på men detta var verkligen det dummaste jag har sett på länge!

Så, där har ni min lista. Vad säger ni?

Dagens person: Mamma. Jag har nog världens klokaste och starkaste kvinna som mamma.
Dagens citat: "Toppen!"
Dagens fråga: Vad tycker ni om listan?

Listan.

Jag hittade en rolig sida som innehöll massor med listor. Sidan hade uppkommit pågrund av svenskar tydligen är det folket som är mest besatta i listor. Sedan går det ju att diskutera sådan statistik, men lite småkul är det ändå. Hursomhelst så kom jag då på att jag ska börja göra listor på denna blogg. Lista olika saker och kommentera det. Idag snodde jag en lista bara för att den var väldigt rolig, men detta kommer inte hända i framtiden.

Riktiga vänner:

- Låter en inte knarka
- Hämnas din död
- Håller upp ditt hår när du spyr
- Skyddar din drink från rohypnol
- Lånar pengar och betalar aldrig tillbaks
- Snackar inte skit om dig i sin blogg
- Hjälper dig att förtränga
- Hjälper dig med skolarbetet trots att du är dum i huvudet
- Ger dig hänsynslöst ärliga svar

Jag säger bara en sak- word. Och på något vis fick den här listan mig att tänka på mitt förhållande med min älskade Calle :)

Dåså, då kör vi. Då blir det dags för listbloggen och öka statistiken en del.


AHA!

En sak de totalt missat i den där bloggen är att kommentera Johns andning. Haha, jag kanske kan konkurera ut dom! Muhahahaha!


Jag är så lyrisk men så jäkla förbannad

Jag har hittat THE BLOGG. Bloggen om Days of our lives. Bloggen går ut på att kommentera Days of our lives. DET ÄR SÅ SJUKT BRILJANT! Jag älskar det! Humorfaktorn är enorm! Jag säger det igen...JAG ÄLSKAR DET!

Men det som gör mig förbannad är att det är gjort. Det här hade varit ett fantastiskt ämne för mig. Jag hade älskat att blogga om just det här och jag hade varit grym på det. Jag hade låtit Madde och Edman gästblogga. Det hade blivit succé. Men nej, någon annan jävel gör det istället. Ännu bättre, jag tror de här människorna får betalt för att göra det. Jag vill också få betalt för en sådan grej.

Sjufanihelvete!

Fråga mig inte var sju kommer ifrån i min rubrik. Men det är precis så det känns just nu. Jag vill helst av allt vända på mig, dra täcket över huvudet och sova. Sova, sova, sova.

Jag vet att jag är sjuk rätt ofta och att jag har haft rätt mycket åkommer och sjukdomar. Som nu är det inget speciellt mer än halsont, snorig, ett öra som känns bättre att amputera bort än att behålla. Men det finns en sak som är speciellt också den här sjukdomsomgången. Jag har näckspärr. Så in i helvete ont. Jag har aldrig haft det förut och kunde inte föreställa mig att man på riktigt inte ska kunna röra sig. Vill ni veta exakt hur lätt det känns att försöka sätta sig och plugga när man inte kan röra huvudet? Vill ni veta hur gärna jag vill skita i att plugga överhuvudtaget sådana här dagar? Men det går inte, jag ligger redan efter och tentan närmar sig med stormsteg. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHH...................................................Förlåt, jag råkade röra huvudet. Är det någon som är expert på det här med nackspärr? Kan man göra något åt det? Hur länge sitter det i? Fan. Det är inte min torsdag idag.

Jag drömde dessutom en mardröm i natt. Jag drömde att mina föräldrar skulle skilja sig och att jag och mina syskon bara skulle få träffas en gång i halvåret. Vi alla barn fick panik och blev helt bestörta men pappa ville hellre åka till kommunhuset och lämna in papper än att diskutera saken. Det lustiga var också att jag i drömmen tänkte "Nej, nu får jag vakna för jag orkar inte med det här". Och så vaknar jag upp till sanningen att jag har en stabil och underbar familj....eller iaf underbar :P

Jag återkommer senare och ska då försöka ha en poäng att leverera.

Jag knäckte koden!

Jag har kommit på de här populära bloggarnas hemlighet. De uppdaterar ofta. Det skriver en mening, lägger in en bild och så hipp, happ vill alla läsa. Det är något magiskt med bloggfenomenet. Vad får alla människor så otroligt intresserade av främlingars bloggar? Jag förstår det inte och då har jag ändå studerat 60 hp sociologi.

Hursomhelst så skriver jag ju det här enbart därför att jag har kommit på att jag måste uppdatera ofta. Men nu kommer jag till felet nummer två. De här människorna som uppdaterar sina bloggar i tid och otid har ju ett liv där de får inspiration ifrån. Vill ni veta exakt hur mycket inspiration man får av att sitta med boken ner i "Att förstå extern redovisning?"? Jag ska försöka... Idag lärde jag mig om KFA om man inkluderar moms och kredit, jag har också lärt mig om anläggningstillsgångar. Haha, anläggningstillgångar...Det får mig att tänka på... Mitt förhållande? Kan relationer vara en anläggningstillgång? Eller är det mer en omsättningstillgång? Det kan ju onekligen vara lite rulijans på folk i ens liv ibland.

Hm, jag tror inte det funkar att bli inspirerad av tentaplugg. Jag återkommer när något faktiskt händer på riktigt.

"Man vet aldrig vad man kommer hem till när man är med dig"

Calle har sagt så till mig. Jag vet inte om det var en komplimang eller inte. Vad tror ni?

Jag ska förövrigt försöka börja blogga på allvar. Idag kommer man hem till en sån Tess, en Tess som är rätt inspirerad trots extern redovisningen som hånler mot mig och ett öra som värker.

Jag har dessutom kommit fram till att jag blivit en lyxrökare. Jag har de senaste dagarna rökt en cigg om dagen. Den här ciggen tar jag på kvällen efter maten. Då den smakar som allra bäst. Lyx. Dessutom röker jag när det är fest eller en underbar cigg stämning. Lyxrökare, helt enkelt. Testa själva att vara det, det sätter lite extra glans på tillvaron. Det känns som om man unnar sig själv något varje dag.

En viktig update om det oväsentliga

Slösurfar. Och slösurfar lite mer. Skriver på arbetet. Tar en cigg. Slösurfar igen. Tittar på kurslitteraturen. Tittar bort. Strudsmetoden. Äh, allt löser sig. Gruppdynamik och ledarskap kan omöjligt bli jättesvårt. Jag tar det med en klackspark. Skriver lite på arbetet. Tittar bort. Skriver lite. Slösurfar. Slösurfar igen. Känner mig understimulerad.

Och Då kom jag på det. Jag kan ju utöka internet med lite mer onödig information när man ändå är igång med allt understimulerande och tråkiga slösurfande. Jag tänkte att jag kan kommentera vad som finns där ute. Bli någon form av internetkommentator för några minuter.

1. Någon hade skrivit något om att den hade det alldagliga som ideal.
Kommentar: Pucko. PUCKO. Om något inte är idealet för många människor blir det ju aldrig alldagligt. Och jag är glad över att det inte är min kompis. Undra vad mer exakt den här människan räknar in i sina ideal? Är den perfekta dagen då man får vakna, pussa mannen, väcka ungarna, äta frukost (ingen spiller något), skjutsa barnen till skolan, hälsa på barnensklasskompismammor, diskutera lite hur man ska fixa med kiosken till fotbollsmatchen i helgen, åka till jobbet 8-17, komma hem, äta middag, förhöra barnen på läxorna, natta barnen, titta på nyheterna, läsa i sin bok och sova. Är detta vad man drömmer om när alldagligt är en ideal? Eller...fan, jag förstår inte det här. Men jag tycker inte om det.

2. En bloggare hade funderingar kring om en transperson som gör om sig till motsatta könet men behåller sitt könsorgan har både manliga och kvinnliga nojjor. Alltså, bekymrar sig den här personen både för att den har för små bröst och för liten kuk?
Kommentar: Ja, för alla människor har verkligen komplex för bröst och kukar. Stackars dessa människor som måste ha komplex för både och. Vi alla vet ju att det enda som styr oss i vår interaktion och som fyller våra tankar är våra nojjer kring våra bröst och kukar.
Kommentar 2: Kan detta vara intressant?

3. Kanal 5 visar Färjan 3, avsnitt 1 i sin webb-tv.
Kommentar: Kan det bli bättre? Fast det kändes inte som att Håkan var riktigt på hugget. Förutom att jag onekligen nästan dog när Håkan, vars relation med kameramannen verkar bli allt djupare, öppnar sig och erkänner "Jag är en grubblare. Jag är fan det". Jag kan tänka mig att det är mycket som snurrar runt i Håkans huvud... Inga konstigheter.

4. Aftonbladet upplyser om att idol börjar ikväll!!!!! samtidigt som två norrmän har blivit dömda till döden fem ggr om i Kongo.
Kommentar: Jag avskyr Aftonbladet.

5. Finns en video på youtube från "Vem vill bli miljonär?" i Kroatien och med svenska undertexter. Undertexterna är ett skämt och inte direkt översatta.
Kommentar: "Sånt gör man inte i tv. Möjligtvis på Barnkanalen". Edmanhumor. Och, är inte titeln extremt dålig för det programmet?

6. Liu.se upplyser om att det finns ett ökat intresse för psykologbehandling på internet.
Kommentar: Såå typiskt Liu.

Hm, jag har nog pluggat mer än vad jag tror för nu har jag inget mer att kommentera. Vad tror ni? Har jag en framtid inom det här? Eller är jag efter som vanligt, är detta redan gjort? Att jag aldrig kommer på hur bra mina idéer är förrän någon annan redan kommit på dem...

Dagens person: Mamma.
Dagens citat: "Jag måste sluta prata högt med katten...och det är ännu värre när jag säger en sådan här sak högt"
Dagens fråga: Är det bara jag som kan bli fullkomligt beroende av korsord? Jag kan rekommendera det, grymt lärorikt och stimulerande samtidigt som det är avkopplande. Även om det är pensionärsvarning på megahögnivå. Men då får det bli så, jag är en förtidspensioneradkorsordspensionär!
Fråga 2: Jag har skaffat hatt, tror ni att jag kan vara en hatt människa?

Samtal med Calle igår kväll

Eftersom detta är ett modernt bloggfenomen, att citera samtal, så tänker inte jag vara sämre. Ett typiskt samtal mellan mig och min pojkvän redovisas nedan:

Jag: Visste du att det finns sådana här lakan som man kan glida runt på?
Calle: Latexlakan, ja...
Jag: Vad ska man med sånt till? Glida runt inoljade eller?
Calle: Ja....det är väl lätt att skölja av.
Jag: Tänder folk på inoljning?
Calle: Jag tänker mest att folk är som folk är...Så det är klart att folk kan tända på inoljning, det finns ju dom som tänder på Michael Jackson.


Dagens person: M-ass. Jag vill hoppa runt lite till divorna och vara glad. Saknar dig.
Dagens citat: Jag: Jag tror att jag måste citera det här samtalet någonstans, it's a must.
Dagens fråga: Kan inte ni skriva in lite underbara citat som ni upplevt på sistone?

Det bästa med att måla upp en katastrof...

...är att det egentligen bara kan bli bättre än vad man har förväntat sig. Och om jag har målat upp en katastrof. Jag har målat upp en bild av att jag kommer sitta och ruttna bort bland böcker och tentor på en stol i Lambohov och att saknaden kommer vara total. På ett sätt vet jag att detta inte kommer att ske, men jag har ingen lust. Nu kommer sanningen, mina vänner, jag har ingen som helst lust att åka ner till Linköping. Jag har ingen vidare motivation till att börja plugga, jag är inte 100 % frisk och jag kommer sakna Calle. Enormt mycket. Fast egentligen vet jag att det kommer bli bättre. När jag väl är inne i att plugga igen så vet jag att jag kommer tycka om att lära mig något, att bli stimulerad och jag vet att jag kommer spendera många timmar med att analysera livet och dansa natten lång med M-ass, att han kommer ge mig oslagbara minnen som så många gånger förr, jag vet att jag kommer träffa Dede och att det kommer vara helt rätt FORUM (fortfarande ett uttryck jag älskar) och att jag kommer ha enormt kul med henne, jag vet att jag kommer spendera många timmar skrattandes med Linnea, jag kommer träffa bror och förhoppningsvis kommer jag få en och annan ny vän att berika livet med. Och Sara, du får mer än gärna komma och hälsa på mig! Det skulle vara skitkul!!! Då bangar vi inte. Jag vet att jag skriver utan styckeindelning och att det är lite jobbigt att läsa då. Men det känns rätt just nu och här är det mitt forum så jag får göra precis hur jag vill. Och Calle, jag älskar dig och snart behöver jag inte sakna längre. Ja, för nu kommer nyhet nummer två. Jag flyttar tillbaka till Stockholm. Jag känner mig oinspirerad av Linköping. Det är helt enkelt inte min stad, hur underbart jag än har haft det där. Men det är inte min plats på jorden. Och mina underbara vänner, ni kommer alltid vara mina underbara vänner oavsett och ni har inget med den här känslan att göra. Tvärtom, ni gör att jag kommer få underbara minnen trots den uppmålade katastrofen. Ni är mina katastrofundvikare. Tack.

Jag vet att det här inlägget är föga intressant, men jag känner för att skriva det. Jag måste få ur mig känslan av att det kommer bli en katastrof. För det kommer inte bli det. Egentligen är det en omöjlighet. Jag ska istället försöka ha tre underbara månader, pendlandes mellan Stockholm och Linkan och sedan flyttar jag sista veckan i november för att fortsätta plugga här. Jag är också jäkligt sugen på en termin på Buisness school of Strasbourgh. Jag vet att det här inte var så kul att läsa, men på ett sätt känns det bra att måla upp en katastrof. Det känns tryggt på något sätt att föreställa sig det värsta, för då kan det bara gå åt andra hållet och om det verkligen blir en katastrof är man lite mer förberedd. Inbillar jag mig iaf. Har ni tänkt på att när man verkligen inte vill något så kan det vara så totalt omöjligt att se lite realism? Jag menar, jag har mina underbara vänner som jag verkligen ser framemot att träffa igen. Jag ser framemot alla underbara stunder tillsammans med er! På ett sätt kan jag knappt vänta tills jag får ta den där ciggen med M-ass på campus eller då jag sitter och blir darrig av kaffe med Linnea. Men samtidigt är känslan av ångest för att möta Linköping igen så total. Denna stad som bara har en sak att erbjuda- Studentliv. Och ja, det kan vara så totalt underbart med studentliv. Så oslagbart. Men jag har gjort det nu. För att citera min underbara vän Edman "I need a new crowd". Dock tänker jag aldrig glömma hans kloka ord som verkligen kändes underbara att höra i just det tillfället "Vi behöver inte bli inspirerade, vi är inspirationen": Jag ska nog försöka ta till mig det då jag erövrar Linköping en sista gång och skaffar mig dessa oslagbara minnen, samtidigt som jag lever med tryggheten i att hur det än går så går iaf tiden framåt.

Tvångstanke och feberyra.

Har ni någonsin träffat sådana där människor som ni verkligen inte kan vara er själva med? Sådana där som gör en smått osäker, för man vet inte hur man ska bete sig för man kan inte vara sig själv. Dom är sjukt störande.

Äh, jag vet inte vad jag försöker säga. Fick en tanke om att jag skulle försöka blogga igen. Tror jag skjuter upp den tanken, som så mycket annat. Det som inte finns här, finns där och jag är åtminstone här. At the moment anyway.

Jag har, mot alla odds, haft en fantastisk sommar.  Men sen så har jag också anat sedan tidigare att jag fungerar som bäst mot alla odds.  Mycket vinlycka och andra oslagbara minnen.

Jag längtar faktiskt till skolan. Det är nog dags för att dansa hela natten lång och stimulera hjärnan dagen lång. Jag ska läsa dubbelt i höst, känner mig mäkta överambitiös och som att jag slår CSN lite på fingararna. Det gör mig lycklig.

Förövrigt har jag feber... Min första lediga vecka på sju veckor och jag har feber. Och ont i halsen. Och ont i örat. Och i huvudet. Jag har nog lite ont i själen också för jag känner mig lite lost.

Jag tänker förövrigt skita i allt vad 9-5 jobb heter, Svensson liv och annat skit. Jag får panik av bara tanken. Och jag och Panik har varit bundsförvanter länge nog. Dock fortsätter vi nog ett tag till. Tills tiden är redo, så att säga...

Nu ska jag sluta skriva två meningars stycken som om jag försöker att vara någon Samuel Beckett.  Jag behöver inte vara Samuel, jag är Tess.


Ibland är vi så jävla bra, glöm inte bort det.

Alldeles för många gånger är människan inte nöjd. Inte med sig själv, inte med andra, inte med livet, inte med situationen och så vidare. Jag vet, jag är från Örebro. Att klaga ligger i blodet på mig. Och ja, vi har hört det många gånger förr. Att man ska tänka positivt, att man ska tänka på allt som är bra, att man ska vara glad. Det låter som äckliga klyschor utan någon substans bakom. Men ibland kanske det ändå inte är så dåligt med dessa klyschor. Ibland kanske klyschorna finns just därför att de säger något värdefullt.

Och idag så var jag en klyschdrottning. Jag tänkte positivt, jag såg inga bekymmer och jag var övertygad om att allting kommer att lösa sig. Och varför? Jo, för att jag har blivit påmind om att ibland är jag så jävla bra. Någonstans är det, det enda som behövs. Att man själv eller någon annan påminner en om hur jäkla bra man faktiskt kan vara. Idag fick jag tillbaka min tenta i statistik och jag hade VG på den. Jag och en till hade det. Och fy fan vad glad jag blev. Jag var ganska övertygad om att jag hade kuggat den. Men nej. Och jag blev stöddig och glad, jag blev påmind om hur jäkla begåvad jag kan vara ibland. Och någonstans tror jag att det är viktigt att vi tillåter oss att vara stolta och stöddiga ibland. Ibland har man rätt att vara stöddig och få berätta för alla om hur bra man är. Jag tror att om vi inte gör det ibland så kommer vi aldrig få känslan av att livet faktiskt inte är helt åt skogen. Så, det jag vill säga till er mina kära vänner och familj är att ni är så jävla bra. Så glöm inte bort, utan var lite stolta och stöddiga ibland. Ni förtjänar det. Och jag också.

Haha, jag skulle kunna bli körnikör i någon livsstilstidning med sådan här klyshgoja. Men jag tror fortfarande på att det är hälsosamt att vara stöddig med måtta ibland.

Dagens person: Jag själv. För att jag har upptäckt att jag är begåvad på siffror.
Dagens citat: "Hon mötte gud i stekpannan"
Dagens fråga: Så, vad har ni varit stolta och stöddiga över på sistone?


Kylskåpspoesi på kvällskvisten

Jag vet inte riktigt om jag förstår innebörden i kylskåpspoesi, men jag tänker använda ordet för att jag älskar det.

Här kommer en dikt som är tillägnad Madde. (Början på nya Please disturb? Vi kan döpa den till "Lämna mig ifred för i helvete" =P)

Rusningstrafik.
Jag ligger någonstans på motorvägen.
En häst skenar förbi.
Fjärtar.
Jag blev som Regina.
Och han är en idiot.
Korrumperade kommunpolitiker.
Lite böghångel. Hett.
Du är verkligen min bästa vän.

Vackert, vackert.

Dagens person: Madde. (Jag tror hon har rekordet nu.)
Dagens citat: Jag har ett jättekul citat som jag skulle vilja skriva men vet inte om det är lämpligt. (Det är det om kvinnliga former och uppskattning).
Dagens fråga: Är det någon som är riktigt duktig på regressionsanalys?


Studentlivet- detta grundar sig på empirisk data

Hur är studentlivet egentligen, kan man ju undra? Studentlivet är något som är känt. Även om du själv inte är student så hör man ju om hur vi har det, vad vi gör, hur vi funkar. Iofs borde inte jag prata såhär generaliserande om en grupp eftersom att jag borde lärt mig just detta, att inte generalisera. Men enligt statistik kan vi faktiskt generalisera till en hel poulation utifrån ett stickprov.

Hursomhelst tänkte jag berätta för er, mina läsare som är studenter, mina läsare som inte är studenter och för mina läsare som har varit studenter hur det är idag. Som jag uttryckte det förut, vad pågår i huvudet hos den vanliga studenten? Kanske kan jag motivera någon till att studera, kanske lyckas jag lämna det där avtrycket som jag pratade om.

-Studenter är den enda grupp som kan stöta på problemet att vi inte kan äta mat därför att vi har ingen ren disk och har inte råd att köpa diskmedel förrän den 25e.
- Studenter är den grupp som kan skylla allt på tenta-p. (Tenta-p står för tentaperiod). Jag tänkte redovisa detta i några exempel nedan.
Fråga: Varför har du inte ringt?
Svar: Jag har tenta-p.
Fråga: Varför har du inte städat?
Svar: Jag har tenta-p.
Fråga: Varför har du inte kollat upp det där?
Svar: Jag har tenta-p.
Fråga: Varför ser du så sunkig ut?
Svar: Jag har tenta-p.
- Studenter är den grupp som borde få fri rygg- och nackmassage pågrund av att vi kommer se ut som Quasimodo lagom till att vi fyller 30.
- Studenter är den grupp som kramas och pussas med varandra, både som bara vänner och ibland som något mer. Har du närhetsproblem är inte studentlivet något för dig, för här är det öppna armar som gäller.
- Studenter är den grupp som inte förstår varför man inte skulle kunna festa tex. en tisdag. ("Då är det ju internationella kvällen på HG" som någon sa)

- Studenter är fattiga.

- Studenter håller sig för sig själva.

- Studenter är den grupp som ibland behöver semester från sitt eget liv, dvs. studentlivet.

- Studenter pratar alltid ganska konstiga saker och vi har alltid olika perspektiv på saker beroende på vad du studerar.
- Studenter vet skillnaden mellan penne och fusilli. Fast vi bryr oss inte, så länge inte det ena är billigare än det andra.
- Studenter tycker att köttfärs är lyx.
- Studenter dricker kaffe. Mycket kaffe. Kaffe är som vatten. Kaffe,kaffe,kaffe.
- Studenter är den grupp som verkligen vet vad Magnus Uggla menade när han sjöng "Den 25e smäller det!". Då storhandlar vi.
- Studenter slår in presenter i tidningspapper, plastpåsar och liknande för presentpapper är dyrt.
- Studenter har oftast snygg klädstil.
- Studenter tycker själva att de är jäkligt bra människor.
- Studenter känner många andra studenter.
- Studenter kan förvandla vadsomhelst till en vetenskaplig och "intelligent" diskussion.
- Studenter kan gå till skolan på lördagar.
- Studenter pluggar, faktiskt, en jäkla massa.
- Studenter läser många konstiga böcker och tar dessa på allvar.
- Studenter är väldigt uppfinningsrika och experter på att samarbeta, tex. Student 1 har pasta, student 2 har ketchup, student 3 har falukorv och vips, så hade alla tre en festlig måltid.
- Studenter bor nära varandra och ibland är det lite oklart vem som bor var egentligen.
- Studenter upplever, oftast, den bästa tiden i sina liv och jag skulle rekommendera de flesta till att försöka uppleva det. Jag älskar mitt liv.

Förövrigt, det är vår och allting är bara så sjukt underbart.

Dagens person: Madde. Hur jäkla underbart kul har vi det inte ihop? Min underbara särbo!
Dagens citat: "Stagnationssexuell" (Jag var tvungen :P)
Dagens fråga: Hur mår ni?


I was definitely made for these times





Mitt liv är bättre än ditt!

Det här med humor är ju relativt

Rubriken är något vi har konstaterat många gånger sedan Madde sade dessa kloka, insiktsfulla ord. Madde är ju en klok flicka. Något som också konstaterats många ggr sedan vår inte riktigt kloka och insiktsfulla lärare sade detta. Men just detta hade han ju faktiskt rätt i. Hursomhelst, det var inte vår gamla, extremt knäppa lärare jag skulle prata om. Det jag skulle prata om var humor. Jag fick den här frågan en gång för inte så länge sedan; Är du en sån som skrattar åt dina egna skämt?... Vad är det för fråga? Självklart skrattar jag åt mina egna skämt. Jag drar ju inte skämt som jag själv inte tycker är roligt, för då blir det ju inget skämt. Jag förstår inte det där. Därför följer här några saker som jag på sistone har skrattat extremt mycket åt, så kan ju ni se om det här med humor är relativt eller inte.

- Man ska se möjligheter och satsa på dem. Det går att förändra saker och ting, man måste bara våga. Vi måste ha mod. Mod till att se möjligheterna och våga förändra!
- Men käre, lille barn...

* Att härma Ika i rutan med okänd dialekt. -Näää, VAD är det där för nånting? (Jag äger på detta)

- Var är Tess? - Hon sitter i en buske och pratar i telefon.

Observerat pinsamt moment för att sedan bara säga: Står du i kö eller?

*Att det finns en person som verkligen heter Dickhurt. Jag och Madde addade denna person på facebook när vi hade blivit berusade efter ett glas vin...

* Att Edman föredrar att vara Nanne Grönvall framför Markoolio

- Vi kan läsa om det på disco...ver...system...JAHA, discover system.

- Var är margarinet?
- Jag vet inte...
Kollar kylskåpet, lådor, skåp, diskbänk, köksbord.
- MEN var är det någonstans?
- Jag vet inte...
Fortsätter letandet. För att sedan hitta det i frysen.

Jag kom på att jag skrattar extremt mycket varje dag. Det är svårt att minnas allt det roliga när man har vänner som jag. För mycket roligt det blir det. Oavsett om det här med humor är relativt eller inte.

Dagens person: Mamma. För att jag saknar dig.
Dagens citat: "Tenta-p är sunk-p"
Dagens fråga: Vad har ni skrattat åt på sistone?











Det här med sysselsättningsproblem

Jag tycker det är så roligt med alla olika frågeformulär och skit som cirkulerar på bloggar och liknande. Det som är roligt med dessa är att alla skyller på att de har sysselsättningsproblem och att det är därför man svarar på dem. Jag har själv gjort detta och jag hade förmodligen också sysselsättningsproblem, men fortfarande finns det ett faktum som säger att det är lite kul att få stå i centrum och få folk att läsa om bara MIG, MIG, MIG! Vi alla har en liten exhibitionist (fan vad svårt det var att stava...) inom oss och nu får vi på ett blygsamt, svenskt sätt leva ut detta behov. Men det var inte detta jag skulle prata om. Faktum är att jag surfa runt på lite bloggar och hittade faktiskt ett ganska roligt frågeformulär. Det roliga med det är att 1. Det fyller ingen poäng överhuvudtaget. 2. Svaret skulle kunna bli exakt samma på varendra fråga. 3. Mina tankar kring vem som skapat detta frågeformulär fyller en enorm humorfaktor. För att bevisa detta tänker jag, naturligtvis, lägga upp frågeformuläret och genomföra det.

Bläddra igenom alla sms och räkna till tio,
det sms du hamnar på ska du skriva in under frågorna.  (Redan här börjar man ju fundera på det här med sysselsättningsproblem. Vem kommer ens på en sådan idé? Två, det går att svara samma sak varje gång.)

1. Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
Älgar dig med. Pussar. With suger on top.  (Det blev ju lite komiskt att just det smset var från min pojkvän)

2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
... Och sen lägger jag patiens! Fniss. Mer Ika åt folket. Kram  (Även detta fyllde ju en enorm humorfaktor)

3. Vad är det första du säger när en kompis blir påkörd av en buss?
Jag vet vad du menar. Jag har kommit fram till att Jonas Haglund alltid kommer ha en speciell plats i våra hjärtan. Kram

4. Vilket sms blev du mest berörd utav?
Tur att du snart är här. Pussar =)

5. Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?
Likväl är det förkastligt. Youtuba you're so vain av Carly Simon också! Vad tror du om att omarbeta texten och duetta för fyllebarnet?

6. Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Hej! Igen, det skulle vara kul att vara med er på lördag istället för något annat. Skulle bara säga det...Läs på...

7. Vad skulle du säga till Gud om du träffade honom?
Hahaha. Jag gråter. Chihuaha på pinne :P Pussar

8. Vad vill du höra mest av allt?
Typ 0,5 tanke ifrån bakfyllepanikångest, hjälp!

9. Vad skulle du säga om du fick MVG i allt?
Saknar din röst älskling.

10. Din mest romantiska replik?
Aaaaaaaooooouuu!

Jag kan inte ens kommentera dessa resultat. Jag tror det talar för sig själv.

Dagens person: Richard. För att du alltid är så rolig =)
Dagens citat: "I'm going August Brant on you now"
Dagens fråga: Ja, vad säger man?

Livslärdomar till kommande generationer

Jag har tänkt. Jag sitter för stunden fast med böcker dagar in och dagar ut. Jag pluggar, pluggar och pluggar. Men nu börjar jag faktiskt komma till den punkten då jag minns vad jag läser, jag förstår något. Jag lär mig något. Jag kan faktiskt saker om socialpsykologi, rollsegment, regelbundenheter, elementära mänskliga fenomen och andra abstrakta konstigheter. Hursomhelst så kan jag faktiskt en hel del annat. Jag bär faktiskt omkring på vissa kunskaper och vissa erfarenheter. Vissa saker som man kanske t.o.m skulle kunna kalla för livslärdomar. Lärdomar som gör mitt liv bättre, enklare, roligare o.s.v Men...vad händer med all denna kunskap när jag dör? Kan ni känna samma sak? Eller känner ni att ni lär er för er skull? Jag brukar alltid känna att jag lär mig för min skull, av rena egoistiska skäl. Jag vill ha kunskap för att mitt liv ska bli bättre, roligare, mer innehållsrikt o.s.v. Men jag tror jag drabbades idag av ett behov av att göra intryck. Behovet av att få lämna avtryck på någon. Är det detta som gör att människor vill skaffa barn? För att kunna ta bort känslan av att allt jag bär på bara ska försvinna? Skaffar människor barn för att själva kunna leva vidare lite längre genom att ha påverkat andra människor? Men...hur gör då jag som inte vill ha några barn? Jo, jag gör som så att jag tar för mig. Jag tänker skrika, gapa, prata, synas och lyssna. Jag tänker lämna denna värld med ett nöjt leende på läpparna och se att jag har åstadkommit saker som människor kommer att minnas. Är det även detta som får folk att forska, skriva böcker, göra musik, starta företag? Eller finns det här behovet överhuvudtaget hos människor eller är det bara jag? Eller är detta bara en form av någon typ av åldersångest?

Nog om abstraktheter och flummeri. Egentligen vill jag ju för stunden bara skratta åt simmelisimmar. Men det får vänta. För jag ska lära mig så att jag kan lära ut. Haha, poäng för den formuleringen...

Dagens person: Asplund? Eftersom det är boken jag läst ut idag. En person som inte kan stava till ödmjuk, men är man väldigt intelligent så vet jag ju att detta kan vara svårt... :P
Dagens citat: "Om jag skulle bli diplomat så skulle nog alla bli väldigt fundersamma och typ tänka: Vad hände med Blondinbella?"
Dagens fråga: Fler som är taggade inför 27e?

Den lata bloggaren

Jag har skaffat mig en twitter. Ni kan kolla in det på www.twitter.com eller läsa min twitter på www.twitter.com/Kleopatra__ (Det är två underline efter). Eftersom detta inte kräver mycket alls, utan är som en mikroblogg så ägnar jag mig mer åt denna än åt min blogg. En blogg kräver mer. Jag tycker inte om när andra saker kräver mer, jag kräver hellre själv mer.

Igår fyllde Madelene 21 år. Det känns spännande att ha en äldre kvinna i vårt umgänge.

Annars så är jag just för dagen, även om jag sitter fast inomhus med böckerna, väldigt glad av vårkänslor. Det känns toppen att det ska bli vår. Jag ser framemot allt det roliga vi ska göra i solen. Dricka vin, dricka kaffe, sola på en bänk på Campus, åka till Norrköping, Kolmården, fira födelsedagar, shoppa, ta fram skosamlingen, ha lite tentaångest. Av någon anledning känns det som att allting kommer bli bättre bara det blir vår och sommar. Ibland är man så enkel.

Förövrigt är svensk musik verkligen underbart.

Dagens person: Madde.
Dagens citat: - El är cockerspanielns lillebror. - Är han??
Dagens fråga: Annars då?

Release me

Då var vi färdiga. Dagen som skulle varit här för några år sen har nu inträffat. Maddes och min bok "Please disturb" finns nu att köpa på www.vulkan.se Vi är stolta och nöjda. Jag är i smått extas över att det äntligen hänt, vi har äntligen publicerat bokjäkeln. Så köp den nu!


Grattis i förskott Madde :)

Dagens person: Calle. Tack för all teknisk hjälp med boken.
Dagens citat: "Köp boken" :P
Dagens fråga: Köper ni den nu?

Tidigare inlägg
RSS 2.0