Minkafferast

Och nej, vi hade inte sex. Vi gick och spontan klippte oss. Så nu är jag 15 cm kortare. Håret är det, rättare sagt. Elin blev jättenöjd och hon är jättefin.

Jag satte mig i frisör stolen, blöt som en hund eftersom de tvättar en i de där nackskadar stolarna och beskrev hur jag ville bli klippt. När hon borstade mitt hår, åkte borsten ner på ryggen... men efter att hon grejat runt ett tag så går inte borsten ner på ryggen längre. Exakt detta utspelar sig i mitt huvud, i takt med hjärtslag "Helvetesjävlapissiskitfanjävlar, vad har jag gjort?". De allra flesta människorna går ifrån frisören med tanken att det alltid är så snyggt när frisören stylar, jag går ifrån en frisör och tänker att vad snyggt det kommer bli när jag får styla det. Frisör är ett kravfyllt yrke, antar jag...

Har för övrigt kommit längre i min shopping, men tänker nu köpa höstjacka i London. Kosta vad det kosta vill.

Madde verkar inte heller ha dött. Vilket absolut är något positivt och relativt lugnande. Förutom att hon gjorde mig skräckslagen inför flygresan, men med all rätt tror jag... Madde, glöm inte bort morfars ord (som han upprepade fyra ggr i rad) "Engelska pojkar fattar lätt tycke för svenska flickor". Hoppas att Daniel följer med till London. Det vore suproligt.

Mitt hår är för övrigt jättemjukt.